Hej!
Jag åkte till Gotland i Fredags, när det hemska hände i Stockholm satt jag på båten hit. Det är väldigt märkligt att vara här och se alla bilder hemifrån, känns inte som jag förstår riktigt vad som hänt. Men det är det kanske ingen som gör riktigt.
På fredagen hämtade pappa mig i Visby och vi satte oss skakade på Ga Masters och käkade middag, smsade med vänner hemma och försökte få grepp om vad som skett.
Jag är på ön för att fotografera med Lina till amelia, umgås med min pappa och samla energi.
Jag mår alltid som bäst när jag är på Gotland, samtidigt älskar jag Stockholm så jag kommer inte flytta hit på heltid men från och med i år kommer jag försöka vara här deltid eller allafall så ofta jag hinner för det är det bästa som finns. Redan i samma sekund som jag kliver av båten eller flyget så är det som att ett obeskrivligt lugn infinner sig.
Så har det varit hela mitt liv och nu när jag 27 år och 364 dagar så verkar alla bitar ha fallit på plats jobbmässigt och privat så det faktiskt är möjligt att bo både här och hemma. Det är jag obeskrivligt lycklig över. Drömma stort, jobba målinriktat och lita på sin övertygelse är ett recept som fungerar för att få sina drömmar att slå in.
Nu ska jag cykla hem till Lina och laga ännu mer härlig mat till bästa tidningen amelia!
Kram på er och ta hand om varandra<3