3 faser jag går igenom när inspirationen tryter

  1. Får panik. Eller stress snarare. Varje gång jag känner att mina matidéer är slut drabbas jag av en minikris och tänker att jag inte vet vad jag ska gör med mitt liv. Extremt jobbigt.
  2. Steg två är att jag kommer på att det här har hänt förr. Nu gäller det bara att sitta lugnt i båten, det kommer komma tillbaka, vilken sekund som helst så börjar hjärnan koka igen och idéerna till nya smaker, rätter och tillagningstekniker kommer strömma in om jag bara inte har panik.
  3. Steg 3. Sakta tar en maträtt form i mitt huvud, eller jag kommer på hur man kan kombinera två smaker på ett nytt sätt. Eller jag får en fråga typ ”kan man göra glass på potatis?” eller vad som helst och så börjar det snurrra. Först sakta och sen som en karusell och jag är igång igen och lugnet sprider sig i kroppen. Idéerna är inte slut, det var bara tillfälligt avbrott..

Frukost igår, fas 1. Jag sitter och ska skriva ner menyförslag till ett jobb och det står still i huvudet. Helt still. Min granola är nästan orörd när jag är klar för jag blir så stressad.

Steg 2, jag försöker vara lugn och går och plockar blommor.

Fortfarande i steg 2, åker och träffar vänner i Ljugarn och försöker att inte vara stressad.

Jag tar en lunch på restaurang och avrundar med mitt favoritbakverk från barndommen, drömtårta. Försöker hitta ro i de trygga smakerna.

Steg 3 sitter på parkeringen utanför stormarknaden och en tanke slår ner som en blixt från klar himmel och jag kliver in i fas tre efter 24 timmars vånda. Tack.

En av mina bästa idéer någonsin var att hälla brynt smör i bearnaisesåsen. Har ni inte testat det ännu så hittar ni receptet här.

Godnatt och sov gott från en numer glad och kokande mathjärna.