Den här sommaren har varit den bästa på länge. Och en svår sommar för jag har verkligen övat på att våga känna efter. Fundera. Vara här och vara nu. Vara ledig. Säga ja till allt som betyder återhämtning och nej till allt som tar energi. Jättesvårt. Och så lärorikt. Jag vill säga tack, till mig själv för att jag vågar vara naken inför mina känslor och tankar och vågar se och känna dom som de är. Därför känner jag att det varit den bästa sommaren för jag har lärt mig så mycket och blivit mer snäll mot mig själv.
Vad har du fått med dig från den här sommaren? Något du vill göra mer av? Eller känner du att den här sommaren inte alls var som du ville?
